Efter krigsslutet 1945 så tog det inte lång tid innan ekonomin tog fart igen, inte minst i Sverige. Under 1950-talet blev det möjligt för några vanliga löntagare att köpa bil och på 1960-talet tog det fart på allvar, då myntades ordet Bila, vilket helt enkelt betydde att åka bil någonstans. Detta var även före den stora charterboomen och att åka på bilsemester blev mycket populärt.

På den tiden var vägarna inte särskilt fina och det kunde vara ett stort äventyr att åka långt, vilket nu är helt förändrat. Det är inte speciellt besvärligt att åka långt och man hinner med långa etapper på 50, 60 mil på en dag. Vill man ut i Europa så finns det nu landförbindelse med resten av Europa via Danmark om man inte vill ta någon av alla färjor. Fördelen med att utnyttja broarna är att det krävs avsevärt mindre planering och inga tider att passa. Nackdelen skulle då vara att det blir betydligt längre att åka men är det bilsemester så är det. Vill man ha både bro och färja så kan man köra Öresundsbron och sedan färjan Rödby-Puttgarden mellan Danmark och Tyskland.

Planering krävs

Även om man väljer broalternativet så krävs viss planering. Väljer man att åka i slutet av juli och början av augusti får man räkna med att det kan bli trångt på vägarna och konkurrens om boende, de billiga och enkla Bed and Breakfast blir snabbt fullbelagda. Man bör alltså inte komma fram till etappmålet för sent på dagen, då kan man få leta länge efter sängplatser. Ett tips då kan vara att ha med ett tält och grejor för övernattning som går att använda i nödfall.

Försäkring

Kontrollera med ditt försäkringsbolag vad som gäller om du tänker ta bilen ut i Europa eller ännu längre. Inom EU är det inga problem men ju längre bort från Sverige du tänker åka desto mer behöver du kolla upp.